Reportaget - FYSS & Fysisk aktivitet på recept

text: Ylva Hermansson



Fysisk aktivitet på recept – en behandlingsmetod i tiden

Att vi bör röra på oss för att må bra är nog de flesta av oss medvetna om. Ändå så är det nog få som verkligen inser risken av att vara fysiskt inaktiv. Livsstilssjukdomar som övervikt, hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes ökar stadigt i Sverige. Som en respons på detta har många vårdgivare nu börjat dela ut ett nytt sorts recept till sina patienter. På papperet återfinns inte längre ett läkemedelsnamn utan en uppmaning till fysisk aktivitet. Men vad innebär egentligen fysisk aktivitet på recept, hur får man ett sådant recept och vad gör med sedan med det?

Fysisk aktivitet på recept är egentligen inget nytt fenomen, men det är först nu det senaste året som behandlingsmetoden verkligen börjar spridas bland vårdgivarna, som läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor. Allt startade år 2001 när regeringen, i samband med temaåret ”Sätt Sverige i rörelse”, gav i uppdrag åt Statens folkhälsoinstitut att ta fram en bok om den fysiska aktivitetens effekter på hälsan. Många vetenskapliga artiklar hade då pekat åt samma håll och belyst vikten av rörelse för att förhindra olika sjukdomstillstånd.

Namnet på boken blev FYSS, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, och togs fram av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, YFA*, med stöd av Statens folkhälsoinstitut. Liksom den kända läkemedelsboken FASS är FYSS tänkt att vara ett hjälpmedel för personer som jobbar inom hälso- och sjukvården, men nu vid förskrivning av fysisk aktivitet istället för mediciner.

* YFA (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet) är ett fristående utskott inom Svensk Idrottsmedicinsk Förening (IMF), Svenska Läkaresällskapets sektion för idrottsmedicin. Inom YFA finns personer med olika yrkesinriktningar inom vårdområdet såsom läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor, idrottslärare, naprapater och folkhälsovetare.

En halvtimme fysisk träning om dagen rekommenderas. Och du behöver inte träna 30 minuter i sträck eller byta om till träningskläder. Att ta trapporna istället för hissen, att vara ute i trädgården och påta, cykla till jobbet eller ta en kort promenad på lunchen, är saker som kan få dig att nå målet.

Faktaruta – utdrag ur FYSS 2008 för RA:
Evidens finns för att måttligt intensiv träning vid RA medför förbättrad styrka och kondition utan att smärta, sjukdoms-aktivitet eller leddestruktion ökar. Ledrörligheten bör kontrolleras regelbundet och rörelseomfånget tränas vid behov.

Rekommendationerna för styrke- och konditionsträning skiljer sig inte från de
för befolkningen i övrigt på annat sätt än att träningen bör ”smygas in”, intensiteten behöver anpassas till sjuk-domens förlopp och eventuell smärta som tillkommer initialt kräver speciell uppmärksam-het.

Regelbunden, måttligt an-strängande, fysisk aktivitet förbättrar livskvalitet och muskelfunktion vid RA.

Lämpliga tränings- och motionsformer är
cykling, längdskidåkning, promenader, stavgång, vattengymnastik, dans, lätt motionsgymnastik
samt styrketräning.

Viss försiktighet bör iakttas vid träning i samband med
engagemang av inre organ, kortisonbehandling,destruktion i stora leder och ledplastik.



Skrivet av: Christina H Opava, professor, legitimerad sjukgymnast, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för sjukgymnastik, Karolinska Institutet, Huddinge,
Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Ralph Nisell, docent, överläkare, Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,
Stockholm

Alströmergatan 39, Box 12851, 112 98 STOCKHOLM, tel:08-505 805 00, irorelse@reumatikerforbundet.org 

Gå till http://www.reumatikerforbundet.org - öppnas i nytt fönster